Vår historia

Sverige står vid sidan av världskriget men påverkas förstås ändå. Brist på bränsle, råvaror och import kräver omställning. Bankens roll blir att hålla finansiella flöden igång, betalningar, löner och krediter. Lokalkontoren hjälper företag att planera inköp och lager under begränsningar och myndighetsregler. Trygg finansiering blir ett praktiskt bidrag till försörjningen.

Sverige bygger en miljon nya bostäder. Stora volymer kräver tydliga arbetssätt. Handelsbanken fördjupar det som visat sig fungera: kontorens mandat. Från 1970 organiseras verksamheten i regionbanker, men med oförändrat lokalt ansvar för kunderna. Bankens decentraliserade affärsmodell är tydlig. Kontoret är banken.

Efter oljekriserna följer inflation och omställning. Mot slutet av 1980‑talet avregleras kreditmarknaden. Många aktörer ökar utlåningen snabbt för att vinna andelar. Handelsbanken håller fast vid återhållsam kreditgivning, sunda säkerheter och bedömningar som görs på det lokala kontoret – nära företagens flöden och hushållens ekonomi.

I början av 1990‑talet drabbas Sverige av en djup bank‑ och fastighetskris. Många banker får statligt stöd via särskilda program. Handelsbanken väljer en annan väg. Kapitalbasen stärks med egna åtgärder och banken driver verksamheten vidare utan stöd från skattebetalarna.

Efter börskraschen i kölvattnet av IT-bubblan vid millennieskiftet kommer nästa prövning - finanskrisen 2008. Globala marknader fryser, tilliten mellan banker minskar och centralbanker tvingas stabilisera systemen. Handelsbanken går in i krisen med stark kapitaltäckning, låg risk, decentraliserad kreditgivning och stabil finansiering. Banken behöver inte heller den här gången något statligt stöd.