När den svenska bank- och fastighetskrisen slår till i början av 1990-talet får många banker statligt stöd. Handelsbanken väljer en annan väg. Kapitalbasen stärks med egna åtgärder och banken driver verksamheten vidare utan stöd från skattebetalarna.
Fokus är att hålla vardagen igång. Betalningar, löner, finansiering för livskraftiga företag måste fungera. Den självständiga linjen uppskattas av kunderna och ger arbetsro internt. Krisen blir en bekräftelse på att bankens kultur och arbetssätt med lokal kreditprövning, låga risker och stark kostnadsmedvetenhet är avgörande för stabilitet och samhällsansvar.
Stabil grund i en osäker marknad
Krisen prövar hela finanssektorn. Fastighetspriser faller, kreditförluster stiger och finansieringsmarknaderna blir osäkra. Handelsbankens svar är att snabbt stärka kapitalbasen och att fortsätta bedriva bank enligt tydliga principer. Återigen ger bankens beprövade affärsmodell självförtroende att gå sin egen väg, något som visar sig bli oöverträffat framgångsrikt.
Genom att vara nära kunden kan banken förstå kassaflöden, hyresnivåer och orderböcker och anpassa lösningar därefter. Samtidigt hålls det hårt i kostnaderna, för att skydda lönsamhet och långsiktighet.
Den starka balansräkningen gör att banken inte bara klarar sig utan statligt stöd, den kan till och med bidra till stabiliteten i det finansiella systemet. Vid flera tillfällen placeras överskottslikviditet hos Riksbanken. I praktiken lånar Riksbanken kapital av Handelsbanken, ett tydligt bevis på bankens solida finanser och ansvarstagande som sträcker sig bortom den egna verksamheten.
Nya kanaler – samma kultur
När krisen lättar byggs vardagen upp igen. Mot slutet av decenniet introduceras en tidig version av banken på internet som kompletterar kontor och telefon. Kunderna kan välja mötesplats efter behov men möts av samma bank.
Perioden blir ett kvitto på värdet av självständighet och lokalt ansvar. Genom att stå på egna ben i svåra tider stärks förtroendet - både hos kunder, medarbetare och investerare.
