Handelsbanken håller fast vid en tydlig princip – rädda livskraftiga verksamheter, inte spekulation. En linje som kräver tålamod, branschkunskap, finansiell styrka och även nära samarbete mellan kontor, kunder och ledning.
En uthållig linje i en orolig tid
Efter kriget utvecklas ekonomin och Sverige snabbt. 1920-talet blir på många håll en period av tillväxt. Samtidigt ökar riskviljan. Banken håller fast vid noggrann kreditprövning, säkerheter som tål konjunktursvängningar och uppföljning via kontoren. Det krävs en särskild kulturell kompetens att också kunna tacka nej till vissa affärer, något som kommer visa sig långsiktigt uthålligt och lönsamt.
Samtidigt fortsätter banken att växa geografiskt. Genom förvärv och nyetableringar får Handelsbanken under 1920-talet kontor över stora delar av landet. I samband med sammanslagningen med Bankaktiebolaget Södra Sverige blir banken rikstäckande och tar namnet Svenska Handelsbanken. Samtidigt introduceras Oktogonen som bankens symbol.
Kreugerkraschen prövar modellen
När Kreugerkraschen skakar Sverige 1932 prövas bankens modell i praktiken. Företag, med i grunden hållbara verksamheter, får stöd att fortsätta och tid att ställa om. De tillgångar som kommer in i banken hanteras ordnat och långsiktigt med målet att stabilisera och utveckla. Detta leder senare till att innehav samlas i Industrivärden, bland annat hela SCA och delar av LM Ericsson, där ägandet kan förvaltas professionellt.
Rådgivning, trygghet och stabilitet
Samtidigt behöver hushåll spara och företag finansiera lager, maskiner och export. Nära kundrelationer dämpar kreditförluster och skapar stabilitet när konjunkturen är ojämn.
Mot slutet av 1930-talet förbereder sig samhället för nya prövningar. För Handelsbanken handlar det om att hålla fast vid den kultur och de metoder som visat sig fungera. Sunda krediter, låga risker och beslut som fattas nära kunden. Det som började som en princip har nu blivit ett beprövat och framgångsrikt arbetssätt i både upp- och nedgång.
